"Löparknä" är benämningen på ett smärttillstånd, som är lokaliserat till knäledens utsida och som speciellt drabbar dem som springer eller motionerar ofta och länge. De som har en betonad pronation utsätts för större risk att drabbas av denna åkomma. Vid böjning och sträckning av knäleden ansträngs senfästet (tractus ileotibialis), som glider mot utsidan av benet och orsakar en lokal inflammation.

Symtomen är en smärta som under löpning ökar succesivt tills fortsatt löpning blir omöjlig. Efter en vilopaus försvinner smärtan tillfälligt, men återkommer om man försöker fortsätta att springa. Löpning i utförsbackar ökar besvären. 

Under har ni en bild som visar var tractus ileotibialis sitter. (ett senstråk!)


(Källa: www.fothälsan.se)

Ja, nu gnäller jag om min förkylning igen! Men jag blir så less! den vill ju inte försvinna!!!

Jag rör inte på mig lika mkt nu, såklart.. Så jag har anpassat min kost så att jag inte ska börja gå upp en massa i vikt bara för att jag inte kan träna... Jag tror att jag har fått en bra balans! För det står riktigt stilla på vågen..

Jag har gått ner i mått över magen! =) det känns bra, eftersom det har verkat sitta som sten där hitills! Jag går aldrig hungrig!! Jag äter ordentligt!! och jag mår super (förutom min snoriga näsa och min onda hals!)

När jag vaknade på morgonen idag så kände jag mig faktiskt smal och lätt i kroppen, en alltid uppskattad känsla =) med tanke på hur länge jag vaknade och kände mig ful och tjock (förr i tiden, när jag var knubbig!) så blir jag genast på bra humör nu när den känslan är borta..

En till sak som jag la märke till när jag och min pojkvän var på affären och handlade mat var, att det kändes annorlunda i mina ben, jag kände mig spänstig! som att jag skulle kunna sätta iväg där och springa 100 km i timmen eller nåt! det kändes underbart! Jag sa det till A och han log och tittade bara på mig.. Jag tror faktiskt att han är ganska så stolt över mig.. Han har ju följt med mig genom hela min "vikt-resa" sett mina upp och nergångar sett hur jag har förändras genom åren..

Vi har ju varit tillsammans nu i snart 8 år! sen jag var 16 och han 18 år..  Han är underbar! =)

Jag körde en Camebridge-kur förra sommaren.. det var därför jag gick ner så fort, för er som trodde att jg hade slitit häcken av mig.. hehe.. men iaf.. jag höll vikten ett tag.. men sen blev det för mkt stress och press från skolan och från mig själv.. så då gick jag upp en del.. ABSOLUT INTE allt.. men lite grann..

Jag märkte nu, att jag har ju samma mått nu som förra sommaren när jag hade gått ner.. Enda skillnaden nu är att jag väger 2 kg mer nu.. jag gissar på att det är i vätska och i muskler.. Men iaf sist jag hade dessa mått var i Juli förra året.. Så om jag  nu bara fortsätter att träna å äta som jag har gjort så bör jag ju ha ännu mindre mått nu i sommar motför förra =) De känns positivt! Nu är jag ju snart nere i mitt mål! Nu gäller det bara att fortsätta att forma kroppen tills den är som jag tycker att jag vill ha den =)

Skam den som ger sig! ;)